Det är här jag kort ska försöka beskriva min hundras för er, vilket inte är så lätt när det är så mycket man vill berätta. :) Längre ner på sidan har du länkar där du kan läsa ännu mer om pälsvården på en Wheaten, rasstandarden och Wheatenterrierns historik.

 Jag fick lära mig att dessa hundar var enkla, glada, trevliga och lagom stor hundar man klipper när de skulle trimmas. De fanns olika pälsar men framför allt att de inte löser hår som andra hundar vilket gör att även allergiker kunde tåla denna hundras. Tyckte att detta lät mycket bra, då jag som många andra som längtar efter hund, bodde och fortfarande bor med en allergiker. Att träffa på rasen som kallades för "softis", blev lyckat för oss. Detta är dock mycket individuellt hur man klar dessa med allergi.

Tycker fortfarande att allt detta stämmer, även om jag idag föredrar att kort kalla dem för "wheaten terrier" - istället för "softis". Detta för att man inte ska glömma bort att det är en terrier och därför ska uppfostras genom att man ständigt och jämt är konsekvent och positiv samt en lugn, trygg och tydlig ledare. Uppfostra din wheatenterrier med tålamod, kärlek och som jag fick lära mig när jag skaffade min andra wheaten - med en stor dos humor! Många gånger kommer du att få skratta åt vad din hundvalp, men även vad den vuxna hunden kan hitta på. 

Att uppfostra den med hårda tag bara för att det är "en terrier med terriertemperament" kommer bara att göra din hund osäker och rädd. Bygg upp tilliten mellan dig och valpen, använd INTE  de "hårda nyporna" så har du en hund som kommer göra allt för dig och resten av sin flock. Kom i håg att börja med en bra uppfostran redan när valpen kommit hem, att börja när valpen nått könsmognad är bara att skaffa sig en massa problem i onödan.

Att det även var mer pälsvård än trimning ca 4-6 gånger/år där man klipper pälsen ska man också vara medveten om. Man slipper dammsuga hundhår  varannan dag, men istället så sitter/står man och kammar sin hund. Något som jag kan tycka har lite rofyllt över sig.

Irish Softcoated Wheaten Terriern är även en mycket robust och är till sitt sätt en lättlärd hund som älskar att vara med där det händer. Inget som man gör är tråkigt för en Wheaten terrier som älskar att följa med sin familj/flock på vardagspromenaden eller helt nya äventyr. Den är till sitt sätt glad och social, den älskar sin familj och är relativt enkel att lära nya saker. Agility, spår, lydnad är lämpliga för Wheaten terriern. Även andra "partytricks" är saker en Wheatenterrier gärna roar sin omgivning och sig själv med. Många roliga konster kan man lära sin hund bara man har tålamod och lite godis.

Att den i ursprunget användes som gårdshundar hos Irländska bönder som jakt- och vakthundar känner många till som funderar på rasen. Den skulle kräva lite att äta , då de var fattigt på gårdarna och den skulle kunna hjälpa till med både att vakta husfolket, gården, hålla gården ren från råttor och andra skadedjur men även följa med på jakt. Mycket av detta tycker jag fortfarande visar sig i min Freya och många andra Wheaten, även om dagens hundar säkerligen får och äter mer hundgodis än deras släktingar en gång i tiden gjorde.

Viljan att alltid vilja ha ett arbete tycker jag också utmärker en wheatenterrier. Så ser du till att din Wheaten får motion både fysiskt och mentalt genom daglig motion och ett av dig valt arbete, eller fler, så har du en helt underbar familjemedlem som kommer att förgylla din vardag med en massa härliga och roliga upptåg. Ger inte du den ett jobb, så kommer den att ta det den tycker passar bäst för stunden. Man ska också veta om att en Wheaten sällan startar ett gräl med andra hundar, men är den någon som bjuder upp till dans så är Wheatenterriern snabbt med på noterna. Därför är det viktigt att man har ett bra ledarskap och att hunden har tillit till dig som ledare av flocken.

För mig är alltså detta en underbart trevlig lagom stor allroundhund i "vacker förpackning" som passar i de allra flesta hem. Det krävs att man är villig att lägga tid på att sköta pälsen, oavsett om man ska vara hemma eller åka på utställning, för att hunden ska slippa tovor i pälsen. Den har också ett behov att få röra på sig samt få möjlighet att använda "sitt huvud". Wheatenterriern i ditt liv kommer även den att kräva ett bra och tydligt ledarskap från dig som flockledare.  Det är en hund som kanske inte alltid gör rätt första gången, men den gör alltid sitt allra bästa och den är alltid villig att lära sig det man ber den om. Det är en hund som alltid kommer att ha en plats i mitt hjärta!